Kyrkogårdshistoria

Ola Strömbom och kyrkvaktmästare Patrik Jonsson på Högsby kyrkogård.

Snart stundar Allhelgonahelgen då kyrkogårdar världen över badar i ljus som alla tänts till minnet av en älskad och saknad människa.

Innehåll följde med Ola Strömbom på en promenad bland de äldre gravarna på kyrkogården i Högsby för att uppmärksamma några av alla dem som genom tiderna bidragit till att forma och utveckla Högsby kommun till vad den är idag.

Mitt i hjärtat av Högsby ligger kyrkan fantastiskt vackert placerad bredvid Emåns virvlande vatten. Sedan 1200-talet har det stått en kyrka på denna plats och en runsten daterad till 1050-talet vittnar med sin “Gud hjälpe”-inskription om kristnandet av Högsbybygden. Högsby kyrka fick efter den senaste ombyggnaden år 1885 sitt nuvarande utseende.
Ola Strömbom är aktiv i hembygdsföreningen och har ett stort intresse för Högsbys historia. Han besitter en enorm kunskap om samhällets fastigheter, fornlämningar och inte minst om många av de historiska personligheter som levt och verkat i bygden.
– Under 1750-talet reste en forskare runt och ritade av ett antal gravstenar samt hällar och dessa ritningar finns fortfarande bevarade i arkiv, berättar Ola. Trots att de
ursprungliga inskriptionerna, är bortnötta sedan länge kan vi tack vare denna mans värdefulla arbete ändå få vetskap om datering samt vem gravplatsen tillhörde. Vi vet till exempel tack vare ritningarna att en av de gravhällar som fanns inuti kyrkan men som flyttades ut på gården tillhör ätten Sabelsköld och är från 1600-talet.
Kyrkogårdens äldsta del sträcker sig från kyrkobyggnaden fram till gravhuset och denna del är kulturskyddad och får inte förändras utan endast bevaras genom omvårdnad. Här hittar vi stora pampiga familjegravar smyckade med vackra detaljer och omgärdade av smidda stolpar sammanlänkade med kedja för att markera gravgränserna. På många av de äldre stenarna kan vi läsa en mängd olika titlar som syftar till att berätta en historia om personen som vilar där-under. Källarmästare, häradsdomare, fabrikör, disponent, skomakare, kyrkväktare, stationsdirektör, hemmansägare och riksdagsman är bara några av alla yrkestitlar som finns representerade här.
En av de till ytan största gravplatserna på kyrkogården tillhör adelsfamiljen af Harmens och den mäter hela 40 kvadratmeter. Ola berättar att ätten Harmens ägde ett otroligt stort antal fastigheter med tillhörande lantbruk, kvarnar, sågar samt stora ytor skog och mark. Det var Henrik af Harmens som byggde gravhuset till sin släkt år 1886 men när tiderna snabbt förändrades rasade familjen mäktiga imperium samman med konkurs som följd. Endast tre år senare skänkte Henrik af Harmens därför gravhuset till församlingen i utbyte mot en utökad gravplats ”i evig tid”. I Harmens familjegrav finns minst 16 begravda, antagligen fler.
Ola pekar också ut provinsialläkare Mobergers familjegrav på 36 kvadratmeter som en av de största gravarna. Moberger var ansvarig läkare för Högsbys sjukstuga mellan åren 1869–1895 och han reste dessutom runt och tittade till bygdens invånare. En gata och ett äldreboende i Högsby är uppkallade efter doktor Moberger.
Brukspatron Tamms gravplats är en av de mest påkostade och han delar gravplats med sin son Claes och sin adoptivdotter Ruth som endast blev två år gammal. Tamm var en entreprenör som bl a lät bygga Elsabo herrgård.
Ola berättar vidare om släkterna på Berga gård, bland annat af Harmens och Hegardt, som genom sina generösa donationer till kyrkan kunde köpa sig en egen ingång via en trätrappa på kyrkans utsida som ledde till en egen läktare. Detta för att slippa trängas med de övriga kyrkobesökarna. Den kallades av byborna för
”bergaburen”.
Innan vi lämnar kyrkogården vill Ola uppmärksamma ytterligare två personer som ligger begravda här och som inte bara haft stor betydelse för Högsby med omnejd utan även för otroligt många människor världen över. Den ena är Erik Nilsson, eller “Farbror Erik” som han också kallades, som grundade barnrättsorganisationen Erikshjälpen som kämpar för barns rättigheter. Den andra personen är läkaren Carl Gunnar Engström som uppfann respiratorn som patenterades 1950 och började serietillverkas 1954.
Nu vilar de alla här, på denna vackra kyrkogård, sida vid sida oavsett social ställning. Alla levnadsöden som knyts samman och bildar vår gemensamma historia.

Tags: featured

Kategori: Nyheter