En sann eldsjäl slocknar aldrig!

Ett fungerande föreningsliv utan sanna eldsjälar är lika omöjligt som att solen ska trilla ned eller havets fiskar ska börja gå på land. Utan alla dessa fantastiska människor slocknar landets föreningar. Möt Michael Lager, ordförande i Berga GOIF.

Som ett stående inslag i magasinet Innehåll möter vi i varje nummer en sann eldsjäl. De där människorna som brinner för ett aktivt föreningsliv, brinner för att hjälpa andra och finnas där i vårt och torrt. De som erbjuder en hjälpande hand, som knyter skosnören och ser andra människors behov. Det som förenar dem alla är det personliga mötet, att finnas till och få bidra till att andra människor, på olika platser runt om i världen, ska få de rätta förutsättningarna för att lyckas, att synas och få känna sig trygga. Vilka fantastiska människor ni är!
I detta nummer av Innehåll valde jag som ansvarig utgivare en person som alltid funnits kring mig sedan jag var liten, runt min gamla förening och som alltid mött mig och alla andra med värme och kärlek. En sann eldsjäl som
aldrig slocknar, Michael Lager, Berga GOIF.

Vi börjar från början Michael, en riktig bergapojk, eller hur?
– Så är det. Har levt här hela mitt liv och det är här jag har min stabila grund. Vännerna är här och trivs bra i byn och har nära till jobbet nere i Oskarshamn. Klubben i mitt hjärta är här så det finns ingen anledning att röra på sig heller.

Ta med oss på livets resa, hur såg det ut där i barndomen med skola och allt?
– Jag är född 1962. Min skolgång skedde i gamla skolan i Berga, runt det område där
bergafiket idag ligger, det var där jag tillbringade mina skolår. Tyvärr fanns det inte så mycket yta inomhus för idrott, gymnastiksalen var extremt liten, så det mesta av undervisningen i idrott skedde utomhus. Det jag gillade mest idrottsmässigt var nog brännboll i mina unga år. Mitt handikapp har ju påverkat mina möjligheter att springa som en tok men jag tyckte själv att jag slog bra och tog bra lyror så brännboll passade mig riktigt bra. Favoritämnet var nog inte lika solklart, men frågar du mig idag så svarar jag nog geografi, det gillade jag. När vi sedan klev upp på högstadiet gillade jag engelskan men
fastande inte för kemi och religion tyvärr.

Musikintresse hörde jag något kring när jag pratat med folk på byn. Du har alltid varit musikintresserad?
– Jag hittade något i att spela instrument, i mitt fall var det piano. Jag önskar nu på äldre dagar att jag lärt mig att spela gitarr också men dit kom jag aldrig. Men att lyssna på musik har
alltid varit ett stort intresse för mig.

I unga år drömde vi kanske om att jobba som polis eller brandman. Kanske läkare eller på någon bilaffär. Hur såg dina drömmar ut där på mellanstadiet?
– Jag var väldigt djurintresserad så veterinär
lockades jag av. Jag fick en hund när jag fyllde åtta år, en dvärgcollie, som blev en kär vän. Så veterinär blir mitt svar. På högstadiet föreslog studievägledaren att elektriker eller någon form av underhållsarbetare kunde bli min grej och det tog jag ju till mig.

Har det alltid varit Berga eller har du varit i väg under några år?
– Nej, alltid Berga. När jag upptäckte fotbollen så blev det också en stor del av min vardag. Jag hade min trygghet där och fick ett stort gäng med vänner som alla spelade fotboll. Så det blev aldrig ens en fundering hos mig att flytta härifrån. Jag andades fotboll redan i unga år och jag minns när jag fyllde tio och fick ett matchställ där tröjan var blå, ett par shorts som var vita och ett par strumpor som var röda. Samt ett par fotbollskor av märket Adidas. Det laget kom att bli mitt favoritlag, kan du gissa vilket det var?
– Det är ju tyvärr inte IFK Göteborg, världens bästa fotbollslag, men jag måste vara västkusten trogen så jag säger Örgryte IS?
– Nej, du. Åtvidaberg FF! Det blev mitt favoritlag och de var stora i början på 70-talet. Så där på mellanstadiet någon gång hade vi fotboll på schemat nere på Berga IP och jag minns hur stolt jag var över mitt nya matchställ. Sedan kom fotbolls-VM, 1974, och då bara exploderade mitt fotbollsintresse. Då var det samlarbilder och album som gällde och kiosken här i Berga fick många besök av mig för inköp av samlar-bilder i kuvert. Jag hade bra koll på resultat och statistiken under VM -74, vilka tider det var.

Idag Michael har du ett brinnande intresse för fotbollen framför allt, utveckla det lite mer.
– Jag blev trots mitt handikapp accepterad och välkomnad inom fotbollen. Där kände jag mig hemma. Så här i efterhand har jag kanske insett att jag stjälpte mer än hjälpte men det var aldrig någon som satte mig åt sidan, varken lagkam-rater eller ledare. Redan där blev fotbollen och jag bästa vänner och sedan dess har den också format en stor del av mitt liv vilket jag är mycket tacksam för. Jag fick vara en del av gruppen och de minnena har jag med mig genom livet. En fantastisk känsla. Pojklagsspelaren i mig blev junior och jag fick följa med upp i reservlaget innan det var dags att lägga skorna på hyllan och ta på sig ledarskorna i stället. Vi hade en profil i Berga, Alrik Svantesson som var en viktig kugge i klubben och han tränade ett tag så gott som alla våra lag kändes det som. Han har format många av dem som idag är medelålders, både tjejer och killar, och han bad mig en dag om hjälp. Så jag började lite som hjälptränare för våra tjejer och Alrik och jag följdes åt inom damfotbollen under rätt många år. Sedan kom seniorfotbollen där jag fick en roll som lagledare tillsammans med Lennart Eriksson och Jan Karlsson.

Varför just fotbollen under så många år, har det aldrig funnits något annat?
– Fotbollen med sin värdegrund är det jag har identifierat mig med, den fanns med redan från början och det är tack vare fotbollen jag har min bekantskaps-krets. Så förutom min tid som spinning-instruktör på Malengym i Högsby under ett 20-tal år så har fotbollen fått all min tid! Efter Åtvidabergs framgång i allsvenskan med seriesegern -73 så blev Östers IF mitt favoritlag som kröntes med två guld -78 och -80. När sedan storheterna IFK GÖTEBORG vann Uefacupen 1982 blev mitt hjärta också blått och vitt, kommer aldrig att glömma de matcherna de bjöd på, oförglömligt!

Rivaliteten mellan Bockara GOIF och Berga GOIF har alltid funnits där, vem minns inte alla derbyn och de hårda drabbningarna under Bråbopokalen. Att gå från det till att samlas under samma flagg 2001, det kan inte ha varit en enkel resa?
– Lokalfotbollen hade börjat tunnats ut och vissa föreningar också försvunnit från kartan. När underlaget för både Bockara och Berga minskade i alldeles för snabb takt fanns det inget annat att göra för att klubbarnas fotbollssektioner skulle över-leva. Så då träffades tre representanter från respektive förening tillsammans och hanterade mycket väl den situation som var den bistra sanningen, antingen ett samarbete eller så skulle föreningarna sakta helt dö ut. Båda klubbarnas ungdomsverksamhet kröp på knäna, vi hade ingen föryngring att tala om längre, alternativen saknades helt enkelt. Bosse Nilsson och Ingemar Pettersson från klubbarna tog första samtalet och sedan gick det snabbt och det kom att bli ett fantastiskt samarbete med god stöttning från både samhället och fotbollsintresserade på bygden.

Framtiden då, hur ser det ut för Michael idag och in i framtiden rörande fotbollen?
– Jag har ju en roll idag som jag trivs med. Det är lite runt omkring som jag har ansvar för. Vi försöker spela varannan hemmamatch i Bockara, varannan i Berga. Jag bjuder in klubbarna, domarna och ser till att så gott som alltid finnas på träningar. Jag missar gärna inte en enda match utan gillar att vara på plats, snacka lite strunt och fortsätta vara en del av gruppen. Finns där som ledare tillsammans med Per-Allan i reservlaget och ser till att alla räknas och att alla får vara med på tåget. Vi har fått till ett bra samarbete rörande de ukrainska flyktingarna och har också en kille med som idag bor på Solhöjden här i Berga och har spelat i Ukraina tidigare. Något annat än fotbollen finns inte. Allt det jag gör utanför det gröna gräset är, på ett eller annat sätt, kopplat till fotbollen. Vi är ett gäng med eldsjälar runtom i kommunen som spelar en sådan stor roll för kommunens fotboll och jag vill passa på att uppmärksamma dem alla. Michael Sohlberg i Långemåla, Andreas Front i Fagerhult, Björn Severinsson i Fågelfors, Jonas Lönn i Ruda och Björn Garpenstedt i Högsby. Eldsjälar allihop och utan deras insatser hade det varit mycket kämpigare för idrotten, främst fotbollen, i hela Högsby kommun. Tillsammans med övriga frivilliga och övriga eldsjälar skapar vi en gemensam värdegrund för barn, ungdomar och vuxna som de förhoppningsvis har med sig i resten av sina liv. Utan Per-Allan Börjesson i Bockara och hans insats för fotbollen hade det varken funnits ett Bockara GOIF, Berga GOIF eller ett BB2001, där har du en riktig sann eldsjäl. Jag hade aldrig klarat av detta utan Per-Allan! Per-Allan är också ordförande i BB2001 som är Berga och Bockaras gemensamma fotbollslag. Vi har kvar våra två föreningar men kämpar gemensamt kring fotbollen.

Något annat vi ska uppmärksamma i artikeln Michael?
– Jag vill nämna Lars Högstedt och Oskarshamns domarklubb. Utan dem skulle det inte bli några matcher.
Damklubbarna runt om i landet, vilket gäng de är! De bidrar med hur mycket tid som helst, utan dem vet jag inte hur det skulle gå med ekonomin och allt. Den insats de gör för klubbarna runt om i landet går inte nog att buga inför, helt fantastiskt! De säljer lotter, bemannar kiosker, skapar vinster genom handarbeten med mera. Vilka kvinnor!

Äter helst: Husmanskost
Äter helst inte: Ärtsoppa
Dricker: Till mat, vatten. Ute gärna ett glas öl
Favoritlag: Berga GOIF, Kalmar FF och Liverpool
Favoritresmål jag har besökt: Gran Canaria, London, Visby
Drömresemål: Australien, Nya Zeeland och delar av USA, New Orleans verkar trevligt
Om tio år: Kanske trappat ned lite. Eventuellt sålt mitt hus, kanske flyttat till Mönsterås, jag tycker Oknö är trevligt.
Bästa idrottsupplevelse: Två stycken. Dels när jag fick Lions stipendie som Årets ungdomstipendiat 1992 där jag fick åka och se Sveriges gruppspelsmatcher under Em-92 samt när jag tillsammans med Magnus Karlsson, 2015, fick Smålands Fotbollsförbunds förtjänsttecken i guld.

Tags: featured, fotboll

Kategori: Nyheter